Medlemskapet i NATO är avsett att förstärka Sveriges försvar mot eventuell aggression från Ryssland. Trots detta medför det även risker. Om NATO:s avskräckningspolitik misslyckas kan Sverige behöva delta i konflikter utanför sin region. Enligt artikel 5 i NATO:s stadga förväntas alla medlemmar bistå om ett annat medlemsland attackerats. Dessutom kan en eventuell andra mandatperiod för president Donald Trump innebära utmaningar för NATO:s enhet och styrka.
Enligt Försvarsmakten minskar risken för ett ryskt angrepp mot Sverige genom medlemskapet i NATO, eftersom ett angrepp mot Sverige skulle betraktas som ett angrepp mot alla NATO-medlemmar. Trots detta kvarstår hot mot Sverige, inklusive hybridhot som påverkansoperationer, cyberattacker och sabotage.
Även om både Sverige och Finland förväntas stärka NATO:s avskräckningsförmåga, finns det fortfarande risk för konflikter. Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, betonar att svenska soldater måste vara redo att ingripa om NATO:s grundläggande avskräckningsstrategi misslyckas. Det kan innebära att Sverige dras in i konflikter, särskilt om det gäller en aggression mot de baltiska staterna.
Det är känt att Vladimir Putin inte kan segra i en konflikt mot ett enat NATO. Trots detta finns det varningar från militära analytiker om att Ryssland kan försöka testa NATO:s försvarsgaranti, särskilt om Trump omväljs som president.
Länder som Tyskland och Danmark har varnat för att Ryssland inom några år kan ha kapacitet att utmana NATO. Sårbara punkter inkluderar Suwalki-korridoren mellan Kaliningrad och Belarus, samt det glesbefolkade norra Finland. Det är därför viktigt för medborgare att se över sin hemberedskap och säkerställa att de har tillräckligt med förnödenheter för att klara sig i minst en vecka, och gärna längre, i händelse av en krissituation.